Vått Paris



Det regnar i Paris ikväll. Det regnar mycket. Ja, ni vet hur fransmän är. Antingen eller, liksom. Inget halvdant här inte.

Franskt väder är som fransmännen.

Denna lördag var väldigt efterlängtad. Sådär efterlängtad som en lördag kan vara när man har haft en djävulsk arbetsvecka, med alldeles för mycket stress och alldeles för många obetalda övertidstimmar. Att umgås med Sverigebesök vägde upp lite grann, men en ledig lördag är ändå en ledig lördag.

Vaknade med lika stark huvudvärk som veckan varit outhärdlig. Och arbetarna utanför dörren som bara slipar trapphusgolv på lördagar. Hade systerlängt. Stack ner på stan för att köpa det där jag sett i ett skyltfönster i Marais-kvarteren som skulle inhandlas och skickas med posten till syster yster. Hittade inte tillbaka. Helt omöjligt att hitta den lilla gatan där den lilla butiken fanns så sent som i onsdags. Gick till favoritbokhandeln för att köpa bok som jag lovat inhandla till vän i Sverige. Fanns inte. Bokhandeln jo, men boken i fråga, nej. Gick på bio vid Odéon i sällskap av en stor Caffé Latte från Starbucks. "Itinéraire bis" är en av de få filmer som släpps nu under sommaren som inte är stor Hollywoodproduktion och/eller tecknad film, och affischen utlovade en trevlig romantisk komedi. Och det var det. Som utspelades på Korsika. Med en manlig huvudrollsinnehavare med ögon och mun som någon som jag älskade väldigt mycket.



Sen vacklade jag ut från bion, med huvudvärk till spyfärdighet, förstod inte hur jag skulle palla métrofärd hem. Väl hemma: två Efferlagan under tungan, på säng, svart sjal över ögonen, tupplur.

Får man starta om en lördag? Snälla?